Det har varit trevligt att blogga under de här veckorna, och det har varit roligt att känna alla mina vänner och min familj, men nu är det över. Jag kommer nämligen bli påkörd av en bil snart. det är i alla fall vad Alex säger. Det går nämligen för bra för mig just nu. Jag kom in på Lund, min blogg blir bara större och större för varje dag, jag är snart klar med mitt researcharbete och jag har en kille jag träffar. Nu kan man ju tycka att jag är klar där, men icke sa Nicke. De ringde just från ICA Ringen här i Tyresö, och nu har jag ett sommarjobb! Äntligen har jag fått ett sommarjobb! Kan man ha så tur? Och det är här hela “att jag ska bli påkörd av en bil”-grejen kommer in. Jag får njuta av det medan det varar, men jag antar att det bara är rättvist då jag förra sommaren hade otroligt otur och allt bara gick fel. Det blir plus minus noll liksom…
Jag hänger med naken Lars Ohly
Jag är extremt otålig för tillfället. Jag vill att de kommande nio dagarna bara ska försvinna, och att jag under de dagarna på något magiskt sätt har fått någonstans att bo, så att Pride kan börja. Jag vill åka till Pridefestivalen nu! Det är otroligt roligt där. Man träffar kompisar, lyssnar på konserter och läger ut en förmögenhet på att äta. Dock har jag lärt mig från första året att man inte ska gå in och kissa i pissoaren. När jag gjorde det var det två äldre män som bara råkade böja ner sitt huvud och vinkla det mot mitt skrev. Av någon anledning gick det inte så bra för mig att kissa då…
Jag har varit med om jättemycket på Pride under mina år där. Jag har blivit intervjuad av P4, jag har haft ångest för att jag såg mitt ex med en annan, jag har sett Simon från Simon och Thomas vara så full att han ramlade över en bänk utan att ens vara nära den från början och jag har sett Tony Irving rida på en elektrisk tjur. Dock är det absolut roligaste som har hänt mig under Pride när jag gick förbi Vänsterpartiets tält, och så hade de en sådan där vägg man står bakom och sätter in huvudet i ett hål med en bild på en naken Lars Ohly. Jag klättrade upp på lådan bakom, stoppade in huvudet och precis när min kompis skulle fotografera kom den riktiga Lars Ohly och ställde sig bredvid. Det är sådant man kommer ihåg, och enda sedan dess har jag tyckte om Lars Ohly. Han är en go kille han!
Vad ville ni bli när ni var små?
När jag var liten ville jag bli konstnär och trädgårdsmästare. Jag satt alltid och ritade och hade mitt rum fullt av växter. När de andra barnen fick en 20-lapp av sina föräldrar för att köpa glass tog jag min 20-lapp och köpte en kaktus på Konsum, men när jag växte upp tappade jag båda dessa förmågor. Jag slutade intressera mig för växter, och jag blev inte särskilt bra på att rita som ni ser. Jag bestämde mig därför för att bli arkitekt, för jag har alltid älskat arkitektur, och det var detta som fick mig att vara så målinriktad i skolan. Det krävs toppbetyg för att komma in på arkitekturlinjen, och därför pluggade jag så mycket jag bara kunde för att få bra betyg. Dock kom jag på för ett och ett halvt år sedan att man kanske borde vara bra på att rita om man ska bli arkitekt, och där försvann mina arkitektplaner. Istället bestämde jag mig för att bli civilingenjör och hålla på med produktframtagning, och det är där jag är nu. Nu blir det civilingenjörsprogrammet med teknisk design på Lunds Universitet.
Är det inte lite roligt ändå hur ens drömmar kan ändras så mycket? Visst, mina drömmar har alltid varit lite konstnärligt lagda, men det är fortfarande helt olika yrken. Dock har jag aldrig, som andra barn, drömt om att bli typ astronaut, filmstjärna och sådana yrken. Vad ville ni bli när ni var små?
Flyttar till Lund utan att förstå skånska. Smart…
Om en månad kommer mitt mest använda ord vara “Va?”. Det är något med skånskan som inte fungerar för mig. Det är som att skånskans frekvens på ljudvågorna inte kan tolkas av min hjärna, och därför får jag alltid säga “Va?”, och då bli sedd som en dum 08:a. Det kanske inte var mitt smartaste drag jag har gjort att då bestämma mig för att flytta till Lund. Tänk om jag har en lärare som pratar med en grov skånsk dialekt? Jag kommer kugga i den kursen utan tvekan!
Jag har nog inte riktigt förstått att jag flyttar hemifrån om en månad. Jag kommer lämna stora Stockholm mot en liten ö bland åkrar där de pratar ett språk jag inte förstår och där det är i princip omöjligt att skaffa bostad och jobb. Men en sak är jag säker på i alla fall och det är att jag kommer ha fem grymt roliga år framför mig!
Lunds studentbostadskö är orättvis!
Vem kom på att man skulle lotta ut könummer i Lunds studentbostadskö? Det är idiotiskt! De säger att de har gjort så för att det ska bli mer rättvist då folk kanske jobbar och inte har tid att ställa sig i kö i början, och därför lottas könumren ut. Andra säger dessutom att det är bra för att man då inte behöver stå i kö från den dagen man föds bara för att få ett litet rum, men jag då!? Jag har stått i alla bostadsköer i två år nu, men i Lund har jag inte kunnat köa för att de har deras regler. Bara för att jag är duktig kommer jag inte få någon som helst användning för det. Nu har jag blivit nedputtat ännu längre i kön till alla korridorsrum. Väldigt orättvist!
Självklart skulle jag inte klaga alls och istället säga hur bra Lunds kösystem är om jag hade fått fått första könumret. Då skulle det ha varit en helt annan sak. Då skulle det ha gynnat mig, och då blir ju alla glada, eller hur? Men nu är det tyvärr inte så
(Observera att detta inlägg är skrivet med glimten i ögat. Bäst att säga det så att folk inte tycker att jag är en egoistisk idiot)
Pridefestivalen – here I come!
Titta vad jag fick hem i brevlådan. Två stycken festivalpass till Pridefestivalen. Det ska verkligen bli hur roligt som helst att gå, och det här året får jag även med mig Alex. Han har inte velat gå förut, för han gick ett år med sin pojkvän och var inne i en halvtimme och har efter det bestämt sig för att det var tråkigt med Pride. Han var inte ens där under någon konsert. Jag ska allt ta och lära honom hur man njuter av Pride. För mig blir det mitt fjärde år. Är det någon annan som ska dit?
Jag har gjort det förbjudna
Jag har gjort det förbjudna. Det som man verkligen inte får göra som svensk för att bli socialt accepterad. Ett brott mot den sociala koden som skulle få varje soldyrkare att svimma. Brottet jag har begått är att jag har varit inne hela dagen när det är strålande väder ute, och jag har njutit av det! Och där dog de stackars soldyrkarna…
Jag tycker inte om att ta det lugnt
Det är “Dennis är duktig”-dagen idag här hemma. Jag har diskat, jag har sorterat tvätt och ska tvätta hela dagen, jag ska dammsuga undervåningen och jag har jobbat med mitt researcharbete, som jag ska fortsätta med nu. Jag älskar dagarna när man känner att man är superproduktiv och klarar av allt. De är mycket bättre än dagarna då man får ta det “lugnt” men att man istället stressar upp sig för att man inte gör något. Jag fungerar så att jag mår som bäst när jag har som mest att göra. Vecka 20 nu i trean då jag hade mer att göra än vad jag någonsin har haft i skolan, var även den veckan jag var som mest lugn och presterade bäst. Det är lite roligt att det fungerar så, men det positiva med det är att jag slipper ljuga i mitt CV om jag skriver “jobbar bäst under stress” eftersom detta faktiskt stämmer in på mig…
Välkommen till bostadsköhelvetet!
Det ni ser på nu kommer fram till den 23 augusti vara mitt helvete. Det är nämligen bostadskön i Lund. Inatt när jag ställde mig i kö för tre rum (man får inte ställa i fler än tre köer åt gången) var jag etta på alla tre, trots att det var fler som hade ställt sig i kön. “Woho, det här går ju jättebra, och jag kommer ju få en bostad på en gång!”, tänkte jag, men nu när jag loggade in har de puttat ner mig. Hur elaka får de vara egentligen+ Förstår de inte att jag behöver en bostad tills jag börjar? Snacka om att de bara tänker på sig själva…
Familjen Widmark är så kända så…
Vi är kändisar här i familjen. Claudia var fotomodell när hon var yngre, pappa har varit med i Skilda Världar, jag har varit med i Metro med min gamla blogg (Ytterst coolt… Klicka här för att läsa intervjun!) och nu har Cassandra kommit med i vår lilla klubb – hon har nämligen varit med i Hannah Montana Spotlite på Disney Channel. Hon fick en makeover så att hon såg ut som Lady Gaga, och hon kommer döda mig när hon ser att jag har skrivit det här. Hon är verkligen inte kameravan, men gullig är hon, man jag ska inte säga något. Se bara själva hur jag var när jag blev filmad av KTH!
INTE OKEJ!