Jag är kriminell vid Barnsjön

Alla som besöker bryggan vid Barnsjön (som egentligen heter Bansjön, men ingen säger det) kommer hädanefter känna sig välkomna efter att jag och Cassandra var där och badade. Vi var så kriminella och vandaliserade bryggan med att skriva hej. Vi följer inte lagen förstår ni. Skriver hej på bryggan, går över gatan där det inte är övergångsställen, ja, seriösa grejer!

Vi var i alla fall vid Barnsjön har i Tyresö och badade, och det var jätteskönt. Jag cyklade dit medan Cassandra var duktig och joggade. Hon gjorde det alldeles självmant, för det var inte alls så att hon fick brev från sin fotbollstränare och sa att hon skulle spela match och att Cassandra då inte hade tränat och kände sig tvungen att jogga. Inte alls…

När vi hade badat klart och tittat på grodyngel åkte vi hem igen och spelade kubb med mamma och Patrik. Jag förlorade… Nu sitter vi här vid datorn för Cassandra ska sova hos mig. Det är sista gången hon kan göra det innan jag flyttar till Lund nämligen. Som sagt får man passa på nu…

Jag bad Cassandra att fotografera mig, men sedan började hon hålla kameran snett och jag sa åt henna att ta bilderna normalt istället. Dock resulterade det sneda i en rad VÄLDIGT bra bilder på mig. Jag ska nog inte säga åt henne något mer…

Ja, Cassandra är fullkomligt psykiskt frisk fastän det kanske inte verkar så…

En dag med familjen

Idag är det en heldag med familjen som gäller, och det börjar med att jag ska hitta på något med Cassandra nu. Man måste ju passa på nu när man fortfarande bor i Stockholm. Dock vet vi inte vad vi ska göra, men vi lär märka vad det blir när vi gör det. Skulle vara konstigt annars. Något säger mig att vi kommer bada. Väldigt ovanligt…

Ja, nu ska ta mina pennor och hoppa på cykeln och cykla iväg till mamma. Ha det så bra så länge!

Jag heter Lillefar. Vad heter du?

Namn kan vara något otroligt roligt och samtidigt bland det tråkigaste som finns. Personligen tycker jag att man ska döpa sina barn till något speciellt. Det finns alldeles för många som heter Alexander och Sara (Jag heter själv Alexander i mellannamn), och i längden kanske det blir lite tråkigt. Nu säger jag inte att det är något fel på dessa namn så ta inte det här som något påhopp. Jag säger bara att vi kanske borde förnya oss lite. Vi borde göra mer som kändisar och döpa våra barn till otroligt originella namn och sedan dämpa oss lite. Då blir det nog bra tror jag.

Själv heter jag Dennis Alexander Lillefar Widmark. Jag är en av fyra i Sverige som heter Lillefar, och jag älskar mitt namn. Jag kommer ta vara på Lillefar och döpa mina söner till det i mellannamn vare sig min man vill det eller inte. Det känns skönt att heta något som inte alla andra också heter. Dock skulle jag ha hetat Rabalder i förnamn om pappa skulle ha fått bestämma. ”Men då kan ju barnen kalla honom för Rabbe”, sa han, men mamma sa emot. Min lillasyster Claudia heter Aleta och Lillemor i mellannamn, och Aleta heter bara 19 personer i Sverige. Jag och Claudia är därför ett par. Jag är Lillefar, och hon är Lillemor. det finns nämligen en tanke bakom detta. När våra föräldrar dör är det vi som tar över. Jag tycker att detta är en väldigt fin tanke, och därför kommer jag verkligen inte byta mitt namn. Dock finns risken för att Claudia kommer att göra det för hon verkligen hatar sina namn, men jag hoppas verkligen att hon inser att hennes namn är väldigt fina och har en mening.

Med ett skelett på tunnelbanan

DSC02591
Jag har velat fram och tillbaka, men nu kom jag fram till att vafan jag gör det. Jag har varit med i SL:s tävling om att få åka med på deras flak i Pridetåget. Anledningen att jag har tvekat är att jag då behöver dansa och träffa massor med nytt folk, vilket jag inte riktigt är bekväm med, men nu har jag ändrat mig. Jag måste utmana mig själv lite ibland också, och det var precis det jag gjorde på bilden som jag skickade in i tävlingen. Jag och Buko åkte med ett skelett med buss och tunnelbana till Hellasgården för att lämna det till en filminspelning. Dessutom fick vi gå med den längst en fullproppad Drottninggata för att hämta ett huvud. Det var riktigt roligt, och folk tittade väldigt konstigt på oss av någon anledning…

Nu får ni hålla stortårna för mig så att jag vinner!

You’re a homo!

Har ni hört talas om Sherry Vine någon gång? Hon/han gör parodier med gaytema på hitlåtar, och de är riktigt roliga. Den bästa hon/han har gjort är en parodi på 4 minutes som ni kan se här! Hur som helst har hon nu gjort en parodi på Lady Gagas låt Alejandro och döpt om den till You’re A Homo. Det är en låt ni bara måste se på. Dragqueens må vara läskiga ibland, men humor – det kan de utan tvekan!

Killar som kramas i duschen


Är det “snygga killar på stranden”-dagen idag, eller? Alby kryllade av snygga killar idag, och jag och Alex fokuserade mer på att titta efter killar än att hålla oss flytande, vilket nu efteråt kanske är rätt korkat. Vad är viktigast liksom – snygga killar eller livet? Det förstår ni ju själva att det är snygga killar…

En rolig grej med Alby är att man får se alla sina “skolkompisar” som man inte har sett på flera år, eftersom alla vettiga människor i Tyresö befinner sig i Alby när det är varmt. Det var speciellt en “skolkompis” jag lade märke till. Han hade blivit superbiff, och då menar jag verkligen superbiff! Det roliga med honom är att jag alltid har undrat ifall han är bög eller inte. Han kom nämligen och kramade mig i duschen efter en idrottslektion, och sedan har han kramat mig en gång till, och jag hade inte ens pratat med människan! Det känns väl inte så hetero att komma och krama en kille när han står så gott som naken i duschen, eller hur?

 Jag var tvungen att ta en med en bild på Alex också. Har ni sett någon sitta så här konstigt någon gång innan? Jag provade, men det gick inte. Jag måste dessutom påpeka att jag tog på mig min “Svampbob Fyrkant”- t-shirt idag. vad det skulle vara bra för vet jag dock inte…

Jag är det sötaste barnet någonsin!


Jag kom på att jag inte har visat mitt studentplakat, och det behöver verkligen visas. Har ni sett något sötare!? Nu låter jag väldigt egenkär, men faktiskt. Jag var otroligt söt när jag var liten! Om mina barn kommer se ut som mig när jag var liten kommer jag skaffa minst tio stycken. Tanken på massa minidennisar springandes runt mina ben är ju helt underbar. Detta är en av anledningarna till att jag inte vill adoptera. Jag vill ha mina gener i mina barn. Jag vill att de ska vara lika söta som jag var när jag var liten. Jag vill kunna se att det är mina barn. Mina egna… Visst, när man adopterar älskar man barnet precis lika mycket som om det skulle ha varit ens eget, men just nu känner jag att det inte känns rätt. Det finns inget med mig i barnet då. Men vem vet? Jag kanske ändrar mig när det är dags att tänka på barn…

Undra vad som gick fel bara så att jag slutade vara så söt…

Åk inte utomlands för fan!


Hur kan folk åka utomlands på semester nu? Har de inte varit i Stockholm den senaste månaden, eller? Vi har runt 30 grader hela tiden och konstant sol, och Stockholm har trots allt blivit utsedd till världens vackraste huvudstad. Varför ska man då åka härifrån till ett ställe där det är lika varmt men inte lika grönt, inte lika god mat, inget drickbart kranvatten och oftast en åt helvete fungerande kollektivtrafik?

Min kompis Linda åker till Grekland i två veckor nu och Claudia åker till Malta i en vecka med sin pojkvän. Jag förstår inte hur de kan göra det. Jag skulle ha förstått det om de åkte till ett ställe där det är runt 23 grader så att man faktiskt kan vara ute, men nu åker de till ställen där det snarare är runt 40 grader. Frivillig tortyr och bortkastade pengar, eller vad?

Claudia sa dock att hon ska bli bränd av en manet när hon är på Malta, och det är ju alltid något. Hon sa att jag ska kunna få skratta åt henne också, för när vi var på Malta förra sommaren (43 grader tortyr!) blev jag bränd på armen av en manet för att min kära lillasyster puttade den mot mig i vattnet. Snällt, eller hur? Dock har jag fått ett coolt ärr nu, som dock inte syns så mycket eftersom jag är så blek för tillfället.

Okej, åter till ämnet. Åk inte på semester utomlands för fan! Så, nu fick jag det sagt…

 Min fina brännskada från maneten. När jag kom hem från semestern hade brännskadan blivit större och det såg ut som en kuk som sprutade. Kul att få ett sådant ärr liksom…