Blog

Ovanliga saker verkar hända mig när det blir Pride i Stockholm. Sist jag var där var det två saker som hände. Jag vann nämligen två veckopass för mig och en vän till festivalområdet. Dessutom vann jag i en annan tävling att få åka på SL:s flak i prideparaden utklädd till Ironman. Det var en rätt udda händelse om man säger så. Nu när jag ska till Pride igen för första gången på fyra år börjar det direkt hända udda saker för mig, och jag ska ta det från början.

I julas satt jag på tåget hem från Stockholm och var uttråkad. Min kompis Karl tipsade mig därför om att lyssna på Bögministeriet. Bögministeriet är Sveriges största bögpodcast, och ända sedan jag började lyssna på dem och fick höra något i stil med ”…och på tal om slappa rövhål – idag ska vi prata om twinks…” har jag varit fast för deras podcast. Dessa underbara killar som håller i Bögministeriet ska ha en livpodcast under Pridefestivalen, och det bokade jag så klart in direkt när jag såg det. Nu kommer det roliga. Under natten till i fredags drömde jag om att Bögministeriet hade reserverat en plats åt mig under deras liveframträdande. Inget speciellt konstigt med det kan man tycka, men vänta så ska ni se.

När jag satt och åt lunch i fredags plingade det till i min telefon. Någon hade skickat ett meddelande till mig på Facebook. Inget ovanligt med det, men vem var det som hade skickat meddelandet? Jo, Mårten från Bögministeriet. Han undrade ifall jag och en vän ville komma på Bögministeriets förfest som de ska hålla på festivalområdet. För att förtydliga lite känner jag ingen av killarna i Bögministeriet, så det var en total överraskning att de bjöd in mig. Det kom därför upp två tankar i mitt huvud. Den första var: ”Hur coolt är det inte att de vet vem jag är!?” och den andra var: ”Ska jag mingla runt med folk jag inte känner!!?”. Om vi säger såhär: jag är inte direkt känd för att vara bra på att socialisera med folk jag inte känner. Jag mer eller mindre undviker sådana situationer. Dessutom är jag rätt udda när det kommer till saker och ting. Jag kan verkligen tänka mig ett samtal som liknar denna:

Bögministeriet –  Hej och välkommen! Vill du ha lite bubbel att dricka?
Jag – Nej, tack, jag dricker inte…
Bögministeriet – Aha, okej, vill du ha lite cider istället?
Jag- Nej, tack, jag har inte druckit läsk på sex år…
Bögministeriet – Jaha… Men ta lite minneralvatten…
Jag – Ni har mot förmodan inte vanligt vatten?
Bögministeriet – Nej, tyvärr, men du kan ju ta lite chips att äta.
Jag – Jag äter enligt LCHF…

Ja, som ni ser är jag en typiskt jobbig person, men jag känner såhär: Fake it until you make it! Jag får helt enkelt låtsas att jag är världsbäst på att mingla, och jag kanske får gå runt där med ett glas bubbel och låtsas att jag dricker. Svårare än så är det inte. Någon gång måste jag våga göra saker, och inte bara göra det som jag är bekväm med. Men för att vara helt ärlig skulle jag nog inte ha gått om jag inte fick ta med mig Karl. Man måste ju trots allt inte gå all in på en gång.

Med det här vill jag ha sagt att jag tycker det ska bli jätteroligt att träffa gänget från Bögministeriet, och jag tycker det är jätteroligt att jag har blivit inbjuden. Jag är visserligen livrädd, men det kommer nog gå över. Det får vi hoppas i alla fall. Annars får jag väl bara tänka att alla där är nakna, så som man brukar göra när man är nervös. Fast Pridefestivalen kanske inte direkt är rätt plats för den taktiken…

// I’m sorry all you international readers. I didn’t have time to translate the text to english. I hope you can be happy with the Google Translation button for this one… //

Under min uppväxt har i princip varenda träff med kompisar inneburit att vi har spelat spel. Det kunde vara kortspel, tv-spel, brädspel… Ja, alla spel egentligen, men spelet som vi spelade mest frekvent var ändå Monopol. Vi spelade det så ofta och blev så effektiva på det att vi lätt spelade klart en omgång på en timme. När folk sa att de inte tyckte om Monopol för att det tog så lång tid att spela kände vi inte alls igen oss.

Det stora problemet i min vänkrets var dock att alla var otroliga vinnarskallar och dåliga förlorade. Det var därför inte sällan som ”mamma ringde och sa att maten var klar, så jag måste gå hem” hände direkt efter ett avslutat spel. Men det är inte konstigt. Man spelar inte spel med sina vänner för att ha det trevligt. Man spelar spel med sina vänner för att kunna slå dem och visa dem att man är mycket bättre än dem på alla sätt och vis. Ja, jag hade hälsosamma relationer med mina vänner när jag var liten.

De senaste fyra åren har det dock varit Monopollösa. Det har bara inte blivit av att vi har spelat det. Men igår blev jag otroligt Monopolsugen, och roligt nog var Sofia och Anna från klassen också det. Det var dock inte så roligt som det brukar vara för jag vann inte. (Jag sa ju att jag var en vinnarskalle). Det var Sofia som gjorde det. Men nästa gång vi spelar ska jag allt ta och vinna. Vänta och se, Sofia. Vänta och se…

// During my childhood all meetings with my friends involved playing games. It could be card games,  tv-games, board games… Well, pretty much very type of game actually, but the most frequent played game was Monopoly. We played it so often and became so effective that we easily played a Monopoly round in an hour. When people told us that they didn’t like to play Monopoly because it took so long time we simply didn’t see what they meant. 

The biggest problem among my friends was that we all was loved to win and hated to loose. It wasn’t rarely that ”mum called and said that dinner is ready, so I have to go home now” after a finished game. But it’s not weird. You don’t play games with your friend to have a nice time. You play games with your friends to beat them and show them that you are better than them in every way. Yes, I had a healthy relationship with my friends as a child.

The last four years has safely been lacked of Monopoly. We simply haven’t played it. But yesterday I felt that I had to play Monopoly, and my classmates Sofia and Anna did too. It wasn’t that fun to play though. I didn’t won… (I told you I hate to loose) Sofia did. But next time I will win. Just wait and see, Sofia. Wait and see… //

Att klara sin uppkörning på första försöket är så mainstream. Därför har jag gjort en lista med fem effektiva tips om hur du kuggar din uppkörning.

1. Se till att du inte får någon sömn under natten
• För att klara detta krävs det att du har ett alldeles för varm sovrum och är så nervös att du inte kan somna. Det enda du ska tänka på är att inte glömma titta efter cyklister och titta en extra gång innan du backar.
2. Ha en perfekt utförd förberedelselektion innan uppkörningen
• Genom att du har en mer eller mindre perfekt utförd körlektion med trafikskolan i anslutning till uppkörningen får du falska förhoppningar om att uppkörningen kommer gå bra. På detta sätt ökar du chansen för att bli besviken när du väl kuggar uppkörningen.
3. Träffa personen från Trafikverket som du ska köra upp med
• Detta är ett väldigt viktigt. Genom att träffa honom kan du höra hur han berättar om att om man gör något fel behöver man inte bli nervös. På så sätt blir det lättare för dig att veta att du ska göra precis tvärt om – alltså bli mer och mer nervös under uppkörningens gång.
4. Var onödigt dålig på att växla och motorbromsa
• Detta är också ett väldigt viktigt steg. Genom att göra detta visar du att du är inkapabel till att köra miljövänligt och göra att åkturen blir bekväm för passageraren.
5. Ha en tvist med körledaren angående om man skulle ha stannat för en cyklist eller inte
• Det slutgiltiga steget för att bli kuggad är att låta körledaren tvärnita framför ett övergångsställe då han anser att man skulle ha stannat för cyklister som inte är ute på vägen än. Det blir ännu bättre om du försöker förklara att du gjorde detta då det fanns en mittrefug, då detta med största sannolikhet visar att du är stöddig.

// To pass your driver licens test the first time is so mainstream. I therefore made a list of five effective tips on how you fail your test.

1. Make sure you don’t get any sleep during the night before the test
• For you to manage to do this you need a way to warm bedroom and that you are so nervous that you can’t sleep. The only thing you should think of is that you can’t forget to look after bikers and to look one more time before you back.
2. Have a perfect performed driving lesson before the test
• By doing this you get false hopes about passing the test. This increase the chance of you being disappointed after failing the test.
3. Meet the driving instructor from Trafikverket
• This is an important step. Be meeting him you can hear him talk about that you don’t have to get nervous if you make a misstake. By doing this it’s easier for you to know what you shouldn’t do and instead become more and more nervous during the test. 
4. Be unneccesary bad at gearing and using the engine brake
• This is also an important step. By doing this you show that your incapable of driving environmentally friendly and to make the ride comfortable for the passenger.
5. Have a dispute with the driving instructor about if you should have stopped for a biker or not 
• The final step for failing the test is to let the driving instructor jam on the brakes before a crosswalk because he thinks that you should stop for a biker that’s not on the road yet. It’s even better if you try to explain that you didn’t stop because of the traffic island in the middle of the road. By doing this you are perceived as cocky.