Påverkar ditt synsätt din personlighet?

Hur du är och beter dig är något som är så självklart för dig att du ofta inte tänker på det. Detsamma gäller för mig. Jag ser på saker och ting som jag gör och lägger inte mycket tanke på det, förrän nu. Den senaste tiden har jag nämligen fastnat på en enkel fråga: påverkar ditt synsätt din personlighet?

Jag fokuserar på detaljer

Jag blir väldigt fäst vid detaljer och mönster. Det är något jag alltid har gjort. Jag reagerade till exempel på att en liten liten planta hade planterats under dagen när jag och min pojkvän var på semester på Mallorca. Något som ingen annan ens reagerade på. På min systers 18-årsfest spenderade jag en stor andel av tiden till att titta upp i taket för att förstå i vilket mönster laserstrålarna från en diskolampa rörde sig. Som ni märker är detaljer lite av min grej.

Rod_fluga_accessoar_Dennis_Widmark_blogg_glasogon_nerd_geek_Sweden_Lund

Lägger fokus på utseende före namnet

Detaljer är även något jag lägger märke till när jag träffar folk. Inom några få sekunder har jag analyserat vilken klädstil de har, hur deras hår, tänder och hy ser ut, ifall de har noppat ögonbrynen, om de har några karakteristiska ansiktsdrag osv.. Ta bilden på mig högst upp till exempel. Jag tycker det är en bra bild på mig, men jag lägger ändå fokus på att det är ett hårstrå som sticker ut från frisyren, att det är ett vitt streck på min axel och att flugan inte riktigt sitter högst upp vid kragen.

Denna typ av synsätt är inget jag har tänkte så värsta mycket på, men den senaste tiden har det slagit mig att inte alla ser saker på samma sätt. När min kompis Sofia till exempel skulle berätta om en person berättade hon självklart hens namn, så som alla gör. Jag är otroligt dålig på namn, men jag trodde att jag eventuellt visste vem hon pratade om. Jag sade därför: ”Är det hen med näsan med stora porer?”

Ingen i sällskapet visste vem jag pratade om, men när vi väl kommit fram till att vi pratade om samma person var det ingen annan som hade reagerat på att personen vi pratade om hade stora porer på näsan. Det hela fick mig att känna mig rätt ytlig, då jag uppenbarligen fokuserade mer på utseende än namn.

Delar jag synsätt med fåfänga personer?

Eftersom jag var ensam i gruppen om att fokusera på detaljer och utseende började jag fundera. Kan mitt öga för detaljer ha något att göra med att jag är så mån om mitt egna utseende? Eftersom jag lägger stor vikt på detaljer hos andra har jag mer eller mindre antagit att alla har gjort detsamma med mig, men så verkar inte vara fallet. Kan det vara så att personer som kallas ”fåfänga” har samma synsätt som jag har, och att hela skönhetsindustrin bygger på detta synsätt? Det är en väldigt intressant tanke tycker jag och något jag tänker fundera vidare på.

Nytt spännande bloggupplägg du inte får missa

cropped-Red_bow_tie_in_Riga_Dennis_Widmark_blogg_blog.jpg

Motivation är tyvärr något som kommer och går. Så även för mig. Efter de framgångar och respons jag har fått genom att blogga på Lundastudent och Väljayrkebloggen den senaste tiden är dock min motivation på topp. Jag har därför bestämt mig för att nylansera DennisWidmark.se och börja blogga här igen med ett nytt spännande bloggupplägg.

Nytt spännande bloggupplägg och design

Som du kanske märker ser bloggen annorlunda ut. Detta beror på att jag har flyttat min blogg till WordPress, vilket ger mig möjligheten att erbjuda dig den bästa användarupplevelsen och det bästa innehållet här på bloggen. I och med flytten försvann min tidigare bloggdesign. Jag har därför gjort mitt bästa för att hitta ett nytt tema för bloggen, och det landade på detta. Jag har dock hittat ett annat tema som dock kostar $81, vilket är en hel del pengar att lägga ut på ett tema på en nyanserad blogg. Jag har därför sagt till mig själv att det är något jag får unna mig själv längre fram.

Som jag berättade innan kommer jag hädanefter ha ett nytt bloggupplägg. Detta innebär att jag har infört ett schema över veckan där jag kommer blogga på specifika dagar. Jag kommer alltså inte blogga varje dag längre. Det fungerade helt enkelt inte för mig (uppenbarligen, då jag inte har bloggat sedan i oktober) då jag dels tröttnade och dels inte ansåg att jag kunna hålla en högkvalitativ nivå på mina inlägg.

Det upplägg jag kommer följa är att jag skriver vanliga blogginlägg på måndagar och torsdagar. På söndagar kommer jag skriva ett inlägg med mina favoritbilder som jag har tagit under veckan. Det blir alltså tre inlägg i veckan. Jag har dock en liten bonus. Eftersom jag även bloggar för Lundastudent och Väljayrkebloggen kommer jag publicera inlägg som inte publiceras här på DennisWidmark.se. Jag kommer dock skriva om inläggen här på bloggen när jag publicerar inläggen på de andra bloggarna. Detta sker oftast på tisdagar. På så sätt kommer du inte missa när jag bloggar någon annanstans än här på DennisWidmark.se. Detta betyder att du kommer kunna läsa inlägg här på bloggen fyra dagar i veckan: måndagar, tisdagar, torsdagar och söndagar.

Klicka in på bloggen på måndagar, tisdagar, torsdagar och söndagar

DennisWidmark.se är långt ifrån färdig. Det finns alltid saker som kan förbättras, och det kommer det dessutom att göra. För att inte fastna i prokrastinationsträsket med att pilla med smådetaljer, valde jag att starta igång bloggen trots att jag inte är helt nöjd med designen på bloggen. Genom det nya upplägget, och att tvinga mig själv ut i skrivandet istället för att pilla med smådetaljer, kommer jag kunna erbjuda dig bra inlägg fyra gånger i veckan. Min motivation är på topp, och jag har många idéer på vad jag ska skriva om i framtiden, så klicka in här på DennisWidmark.se på måndagar, tisdagar, torsdagar och söndagar för att inte missa något!

Har du något speciellt ämne du vill att jag ska skriva om? Skriv om det i kommentarsfältet nedanför så kanske det kommer ett inlägg om det i framtiden.


Läs mina inlägg på Lundastudent och Väljayrkebloggen

I väntan på mitt nästa inlägg som kommer på söndag kan du ta och läsa de inlägg jag har publicerat på Lundastudent och Väljayrkebloggen. Det finns en hel del att läsa. Mina favoriter är ”Så tar du del av studentlivet som introvert”, ”3 anledningar till att bo i Skåne istället för Stockholm” och ”Dålig inställning till utbildning är slöseri med tid och skattepengar”.

Lundastudent

Väljayrkebloggen

 

Så ser du ut som en Lundastudent

Det här med mode och trender är väldigt viktigt på LTH. Speciellt under tentamensperioden och du är hemma och pluggar. Man vet aldrig vem som kan se en då. För att du inte ska skämma ut dig ska jag därför berätta hur ni ska se ut under en tentamensperiod när ni börjar här.
2014-10-26 15.45.50
Ovan ser ni vår modell som visar upp den senaste trenden inom tentamensperiodmodet. För att du ska få samma trendiga look ska du följa följande steg:
  1. Börja med att inte duscha och raka dig på tre fyra dagar. Detta gör att ditt hår får den åtråvärda naturliga looken och att ditt ansikte utstrålar ”Jag har inte tid att raka mig. Jag ska skriva min tenta för tredje gången”. På köpet får du årets doft. ”Tre dagars ingrott svett” kallas den för, och den är av vårt egna märke…
  2. Sätt på dig mjukisbyxor och tröja i den största och mest illasittande modellen som är möjligt. Detta kompletterar du med ett par raggsockor.
  3. Sista men inte minst väljer du de smutsiga glasögonen som accessoar.
Om du följer dessa steg kan du inte misslyckas med att passa in här på LTH. Det kan ta sin tid att vänja sig av med sådana där otrendiga saker som välsittande kläder och personlig hygien, men när du väl har gjort det kan du inte misslyckas. Du kommer bli den trendigaste på hela skolan. Bara vänta och se.

Vara med i ett SVT-program?

Det här med att ha en blogg är rätt bra ändå. Det har jag kommit att tänka på den senaste tiden. Detta trots att jag har varit otroligt dålig på att uppdatera dess innehåll. När man har en blogg kommer man i kontakt med intressant folk och får ta del av roliga saker. Jag fick just ett mejl från SVT där de frågade ifall jag ville vara med i ett inrednings/tävlingsprogram, men de hade missat att jag inte bor i Stockholm. Det skulle verkligen ha varit jätteroligt att vara med, men har man emigrerat till Skåne så har man…

Det här är inte första gången jag har fått intressanta och fördelaktiga kommentarer. Nu i veckan hade vice kårordförande på Teknologkåren här i Lund hittat min blogg. Hon hade blivit kontaktad av en journalist som ville göra ett uppföljningsreportage om hur det är att vara HBTQ-person på LTH och undrade ifall jag vore intresserad av att ställa upp. Självklart sa jag, så nästa vecka ska jag bli intervjuad. Jag vet dock inte riktigt vad jag ska säga och vad jag kan ha att tillägga, men uppenbarligen verkar jag vara intressant. Det är på tiden att någon visar hur man är en ostudentig student i studentstädernas studentstad Lund. Det kommer bli intressant det.

(Jag har för övrigt ställt in en påminnelse i 2Do som ska påminna mig varje dag att jag ska blogga. Jag följer den appen slaviskt, så förhoppningsvis kommer det bli mer innehåll här på bloggen framöver. Jag måste bara bli bättre på att fotografera igen)

Konsten att vara hobbystum

Hur mycket man än planerar kommer den där veckan. Veckan där man ska göra allt och helst vara klar med det så snabbt som möjligt. Den veckan har kommit för mig nu. Jag har två projekt som ska redovisas nästa vecka, och därför måste de vara klara den här veckan. För att få ihop det hela behöver det vara god kommunikation inom gruppen så att man kan vara så effektiv som möjligt. Detta är inte så krångligt. Om man kan prata vill säga…
Jag var förkyld hela förra veckan och var rädd att jag inte skulle kunna följa med på Kräftslaget med Centerstudenter till helgen, men tack och lov kryade jag till och kunde följa med. Under lördagkvällen märkte jag att min röst blev mörkare och mörkare och jag fick bara svårare och svårare att prata utan att rösten skar sig. Jag bestämde mig då för att lägga mig, för det gick inte att kommunicera. När jag vaknade dagen efter var jag fortfarande väldigt hes, men det gick att prata, men under dagen försämrades rösten tills det att den försvann helt, och där är jag nu. En vecka full av grupparbeten och jag har ingen röst att prata med. 
Jens är läkare, och han har gett mig stränga order om att inte använda min röst över huvudtaget förrän den har kommit tillbaka. Jag får inte ens viska. Jag har därför fått spendera de två första dagarna i skolan med att leka stum. Inte för att jag skulle få fram något om jag försökte prata, men ändå. Jag har därför gjort en ”så gör du”-lista för hobbystumma.
1: Om möjlighet ges, stanna hemma
Det är otroligt frustrerande att träffa på folk i skolan och inte kunna hälsa på dem, och så måste man hålla på att peka på halsen och munnen och försöka få personen i fråga att förstå att man inte kan prata. Därför är det skönt att vara hemma och arbeta istället så att man slipper känna sig dum.
2: Tacka Facebook!
När du har grupparbeten är det svårt att undvika att vara i skolan. Därför måste du kunna kommunicera med de andra gruppmedlemmarna på något sätt. Då finns det något så underbart som meddelanden på Facebook. Det man vill ha sagt kommer fram till alla samtidigt, och om du är snabb på att skriva blir konversationerna inte allt för hackiga.
3: Drick så mycket te du bara kan
För att försöka lugna ner halsen något ska du knarka liter med te. För tillfället dricker jag tre stora koppar med te om dagen, men jag tror att jag kommer behöva öka den dosen.
Förhoppningsvis kommer jag slippa behöva vara hobbyrum snart, men min röst har inte blivit det minsta bättre, så jag vet inte när den kommer tillbaka. Med tanke på att jag har två redovisningar nästa vecka tänker jag mig att det kan vara rätt bra om den har kommit tillbaka till dess. Det underlättar lite om man säger så.

2do har koll på mitt liv

När man pluggar på universitetet är det mycket man ska hålla reda på. Som att det inte skulle räcka med allt man har i skolan måste, i alla fall jag, ha koll på allt som händer hemma också. Om det var något som glömdes monteras in när de byggde Dennismodulen så var det minneskomponenten. Jag har jättesvårt för att komma ihåg saker. Därför blev jag överlycklig när jag hittade appen 2do.

2do är en app som finns till dator, telefon och surfplatta. Självklart har jag den till alla. Appen är till för att man ska komma ihåg saker. Man kan göra olika listor där man lägger in projekt, uppgifter och checklistor. Jag har till exempel listorna ”Hem”, ”Arbete”, ”Träning och hälsa”, ”Skola” och ”Någon gång/Kanske”. Under dessa listor lägger jag då in precis allt jag behöver komma ihåg. Det kan vara allt från att skriva in att jag ska läsa kurslitteratur i min skollista till att jag i ”Någon gång/kanske” skriver upp saker jag kommer på att jag kan önska mig i födelsedagspresent. Allt för att jag ska slippa oroa mig över att jag har glömt bort något. Det som är så bra med appen är att man kan ställa in när man senaste måste göra uppgiften, och så kan appen påminna en. Den kan till och med påminna en om man kommer i närheten av det ställe man har ställt in att man ska göra uppgiften.

Som ni ser på bilden har jag skrivit in en hel del, och då är det inte ens allt ni ser. Jag inser att det här blir lite fulreklam, men jag är inte på något sätt sponsrad av 2do att skriva det här. Jag tycker bara väldigt väldigt väldigt mycket om den appen, och den får mig att ha koll på mitt annars tankspridda liv. Jag tänkte att jag skulle dela med mig utav den, för någon av er där ute har säkert samma problem och älskar att planera saker som jag. Om ni dessutom vill bli effektivare och bättre på att planera kan jag tipsa er om boken ”Få det gjort! Svart bälte i vardagseffektivitet” av David Allen. Den anses vara bibeln för planeringsfreak som jag.

Taylor Swift är min omvända akilleshäl

Den här dagen har varit en riktig skitdag. Jag har efter en ytterst kort vistelse i skolan i princip bara legat i sängen och tittat på film och Youtube. Något som jag dessutom vet bara gör mitt humör värre. Efter denna skitdag kan man tycka att inget kan få en må bättre, men mitt i allt hoppade en viss Taylor Swift upp. Jag har älskat hennes nya låt Shake It Off ända sedan jag hörde den första gången. Dock har den inte funnits att lyssna på Spotify, men nu har de lagt till den. Jag har därför spenderat kanske den senaste kvarten till att lyssna på den om och om igen och dansat runt i min lägenhet. Dans och bra musik är verkligen min omvända akilleshäl. Sätt på en bra låt när jag är nere och jag kommer med stor sannolikhet snart vara uppe och dansa. Det är verkligen skön att vara sådan vid tillfällen som dessa.

Ignorera bacillerna på din nacke med Swebus

Att åka hem till Lund på söndagar efter att ha varit hemma hos Jens i Småland är alltid lite av en problemlösning med en hel del kompromisser. Vanligtvis brukar det vara så att jag kan åka med Jens föräldrar hem till Lund, men om det inte går finns det två ytterligare alternativ.

Det första alternativet är att åka buss i en dryg timme till Alvesta tågstation. Där får jag sedan vänta i lite mer än en timme på att ta tåget till Lund som i sin tur tar lite mer än en timme. Det blir därför en resa på lite över tre timmar.  Det andra alternativet går 30 minuter snabbare och innebär att jag tar Swebus hela vägen hem till Lund. Fördelen blir då att jag slipper byten. Det blev därför att jag den här gången tog Swebus, och jag vet inte direkt om jag är nöjd med mitt val.

Just nu sitter jag i en varm proppfull buss, som svajar fram och tillbaka på motorvägen, med två personer bakom mig som hostar upp sina lungor. En riktigt mysig och behaglig resa med andra ord. Men om man ser det hela positivt kommer jag ändå fram tidigare. Det är bara att ignorera bacillerna som just nu förökar sig på min nacka och och mannen bredvid mig som konstant tittar på vad jag gör på datorn. Ignorera dem nu…

Jag är gästbloggare på Tommytott

En av bloggarna jag läser är Tommytott. Den skrivs av Tommy, och han är för tillfället upptagen med TV-programmet Spring!, som är en remake av På Rymmen som gick när jag var yngre. Jag är inte alls avundsjuk… Det var bara ungefär varenda barns dröm om att få vara med i det programmet. Hur som helst frågade han mig ifall jag kunde gästblogga för honom medan han är borta. Självklart ställde jag upp, så idag ligger mitt blogginlägg uppe som ni kan läsa här. Jag skriver om hur det var för mig att komma ut som 14-åring. Det blev ett rätt långt inlägg, men det var så roligt att skriva av sig. Hoppas att ni uppskattar det.

Hälsningsgillet och nattvalstuga med Centerstudenter

Jag har tidigare varit världens sämsta student. Jag har inte tagit till mig studentlivet det minsta. Jag dricker inte och jag här inte så mycket för att festa. Om jag var riktigt duktig var jag ute på nation högst två gånger per år. Det skulle vanliga studenter lätt ha hunnit med på en onsdag. Nu har det dock blivit ändring på saker och ting. Jag har nämligen gått med i Centerstudenter.

Centerstudenter är en studentorganisation under Centerpartiet som främjar studentfrågor. Vår slogan är “Centerstudenter – för en utbildning som leder till jobb!” och det som står på vårt material är “Har du köat till mikron i tre år? Då ska du inte behöva köa på arbetsmarknaden.” Jag hoppas det framgår lite bättre vad vi håller på med och står för.

Hur som helst… Varje terminsstart här i Lund har vi något som kallas för Hälsningsgillet. Det är en mässa för nya studenter där alla studentorganisationer och annat studentrelaterat är representerat för att studenter ska hitta något trevligt att bli aktiv i. Därför stod även vi i Centerstudenter där och informerade. (Behöver jag nämna att jag som sagt går mitt femte år på universitetet, och det här var första gången jag var på Hälsningsgillet? Som sagt, världens sämsta student…) Vi delade ut matlådor med foldrar och godis i. Vi hade 600 stycken, vilket vi hade räknat med skulle räcka, men de tog slut hur snabbt som helst. Vi fick därför springa ner till kontoret för att hämta fler foldrar. Vi kanske hämtade 500 stycken extra foldrar, och när Hälsningsgillet var slut hade vi bara fem stycken kvar. Man kan med andra ord säga att det gick väldigt bra.

Det var väldigt roligt att stå där på Hälsningsgillet. Folk var så himla intresserade. Jag antar att det kan bero på att det är val snart, för tydligen brukar det inte vara ett sådant här tryck på politiska organisationer annars.

Efter Hälsningsgillet ställde jag mig i Centerpartiets valstuga, och när jag stod där kom Folkpartiet fram och sa ”Vill ni vara med på att ha nattvalstuga med oss? Det är klart ni ska!”. Vi kunde ju inte vara sämre än dem, så vi hängde på. Det blev väldigt mysigt. Vi satt där och drack te fram till klockan tre på natten och lyssnade på musik. Man kan tycka att det är meningslöst att ha öppet på natten, men faktum är att det kom ändå en del folk och pratade med oss. Det blev även mycket längre samtal än vanligt då folk dels kanske inte var helt nyktra och för att folk hade tid.

Nä, nu ska jag sluta tjata om politik för er, så jag ska ner och avreagera mig i valstugan istället. Ni är varmt välkomna dit!

Ps. Jag har bloggat nu. Är du nöjd nu mamma!?