Har du ett Fixed eller Growth mindset?

Vi tänker alla annorlunda och har blivit uppfostrade på olika sätt. Dessa tänkesätt formar dig mer än du tror, och påverkar hur du ser på världen och dig själv. Vissa tänkesätt kan dock stjälpa dig, medan andra kan hjälpa dig. För några veckor sedan var jag på en intressant föreläsning om tänkesätt, vilket fick mig att fundera över frågan: har du ett Fixed eller Growth mindset?

Har du ett Fixed eller Growth mindset?

Fixed och Growth mindset

Fixed och Growth mindset är två olika definitioner utav tänkesätt som togs fram utav Carol S. Dweck. Dessa beskriver hon i boken Mindset: du blir vad du tänkerHon anser att dessa två tänkesätt är varandras motsatser och till stor grad formar hur du är som person.

Personer med Fixed mindset anser att intelligens är något statiskt de föds med, och alltså inget de själva kan påverka. De tenderar till att undvika utmaningar och hålla sig till uppgifter de vet att de klarar av. Detta då de inte ser positivt på motgångar eller kan ta kritik. Detta gör att de inte tycker om konkurrens och tenderar att ge upp om saker och ting börjar bli lite jobbigt.

Personer med Growth mindset anser däremot att intelligens är något som kan utvecklas. Detta tänkesätt gör att de välkomnar utmaningar, tar vara på kritik och inte ger upp. De anstränger sig också mer och välkomnar konkurrens. Allt detta gör de då de anser att det leder till att de utvecklas som personer.

Tänkesätt påverkar hur du tar dig an utmaningar

Skillnaden med Fixed och Growth mindset visas tydligt i videon The Effect on Praise on Mindsets med Carol S. Dweck.

I videon får två grupper av barn lösa ett pussel. Till en början är är pusslet väldigt enkelt, och när barnen löser pusslet får de beröm, och det är här det börjar bli intressant.

Den ena gruppen får beröm för att de klarade av pusslet, alltså beröm för resultatet, vilket är ett fixed mindset. Den andra gruppen fick beröm för sättet de hade jobbat på, alltså för ansträngningen, vilket är ett growth mindset. Det kan tyckas vara en liten skillnad, men denna skillnad visar sig tydligt i hur barnen sedan reagerar och tänker.

När barnen sedan fick lösa svårare pussel visade det sig att barnen som blev uppmuntrade till ett growth mindset ville lösa det svårare pusslet. De såg ansträngningen som krävdes för att lösa pusslet som något positivt. Barnen som däremot hade uppmuntrats till ett fixed mindset fick istället dåligt självförtroende då de inte hade lika lätt att lösa det svårare pusslet som det enklare.

När barnen sedan fick välja vilket pussel de ville fortsätta med valde därför barnen med fixed mindset att arbeta med det lättare pusslet medan barnen med Growth mindset valde att arbeta med det svårare pusslet.

[fusion_builder_container hundred_percent=”yes” overflow=”visible”][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”no” center_content=”no” min_height=”none”][kad_youtube url=”https://www.youtube.com/watch?v=TTXrV0_3UjY” width=940 height=529 ]

Du kan också få ett growth mindset

De olika tänkesätten formar dig till stor grad hur du tar dig an utmaningar och beter dig under utbildning och arbete. Då ett fixed mindset begränsar dig i kan det därför vara bra att, om du har ett Fixed mindset, gå emot din natur och ändra på ditt tänkesätt.

Tänkesätt är nämligen något som går att ändra på. Det hela handlar om att bli medveten om att du har ett fixed mindset och sedan börja göra små ändringar i din vardag. Det är dock inget som bara händer under en dag, utan något som kräver tid och eftertanke.

Jag personligen har gått från att ha ett fixed mindset till ett growth mindset. Jag tycker dock fortfarande inte om kritik, men jag tar lärdom utav den, då jag vet att det är genom motgångar och kritik som jag utvecklas. Inte genom att jag forsätter att göra samma sak dag in och dag ut.

Så hur är det med dig? Har du ett begränsande fixed mindset eller ett growth mindset som ser möjligheter istället för problem?[/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]

När min krönika blev publicerad på Shortcut

Som ni har märkt älskar jag att skriva. Det är något med att formulera meningar, och sätta dem i en kontext, som verkligen tilltalar mig. Att medverka i tidningar är heller inget som är främmande för mig. Jag har medverkat i både Metro, DN och i Saco utbildningsbilaga för Sacomässan. Jag har dock aldrig fått något jag har skrivit publicerat. Visst, man kan räkna att jag blir publicerad på Lundastudent och Saco Väljayrkebloggen, men där styr jag vad jag publicerar själv. Igår ändrades dock det hela. Jag blev nämligen publicerad ”på riktigt” på Shortcut med min krönika ”När vårkänslorna når ingenjörsstudenterna”.

Publicerad krönika "När vårkänslorna når ingenjörsstudenterna" på Shortcut.nu

Längst ner på sidan

Det hela började med att låg i min säng och läste förra numret utav Campus/Shortcut. I varje nummer brukar de ha med en studentkrönika som alltid är väldigt välskriven. Jag har dock inte tidigare lagt märke till vad det har stått längst ner på sidan där krönikan är skriven. Det blev därför en glad överraskning när jag såg att de på Shortcut sökte efter en student som ville skriva en krönika om vårkänslor till nästa utgåva av Campus/Shortcut.

Min hjärna började mer eller mindre arbeta ihop en krönika där och då. Jag bestämde för mig själv att jag skulle bli publicerad. Jag gjorde därför mitt absoluta bästa för att skriva en så bra krönika om vårkänslor som möjligt.

Vårkänslor visar sig annorlunda för ingenjörsstudenter

Traditionellt sätt tänker folk på vårkänslor som något positivt där kärleken spirar och alla blir glada. Jag tänkte därför att risken för att om jag skulle skriva på samma tema att min krönika då bara skulle bli en del i mängden. Jag valde därför att vända på det hela och skriva om hur vårkänslorna visar sig för en ingenjörsstudent som skriver på sitt examensarbete. De positiva vårkänslorna som andra har har bytts ut hos ingenjörsstudenterna mot ångest, rädsla och oro. Dock slutar krönikan inte på ett negativt sätt som får läsaren att bli deprimerad. Jag avslutar istället krönikan med en positiv och inspirerande twist. Något ni helt enkelt får läsa i krönikan.

Att bli publicerad har gett mig mersmak

Att skriva en krönika är inte riktigt något jag har gjort förut. Jag har bara skrivit en krönika innan, och det var på gymnasiet när jag läste en kurs i journalistik. Att skriva en krönika är dock något jag nu har fått mersmak av, och att dessutom bli publicerad gjorde det hela så mycket bättre.

Vill du läsa hela krönikan? Det kan du göra genom att klicka här!

 

Sommarlov med TD-tröjan

Har ni någonsin sett något vackrare? Det är vår TD-tröja som TD-gruppen har designat. Den är jättemysig och fin. Precis så som alla vi TD:are är. 
Okej, nu har jag fått skryta lite om att vara TD:are. Det jag skulle säga är att jag nu har sommarlov fram till 27 augusti då jag skriver omtentan i Mekanik, för jag klarade inte av att skriva den helt enkelt. Men hur skönt är det inte att ha sommarlov liksom? Jag har aldrig längtat till ett lov så mycket som jag har gjort nu. Jag behöver det verkligen. Dessutom börjar jag jobba på mitt första ”riktiga” jobb på måndag. Jag ska sitta i kassan på City Gross och lära mig PLU-koder. Det ska bli roligt det. Jag kommer vara en sådan där irriterande praktikant som gör allting fel och långsamt i början så att det bildas en lång kö med irriterade och stressade människor som bara vill komma hem och undrar varför jag är så inkompetent. Det  kommer bli roligt det! Fast jag tror jag kommer lära mig rätt fort hur man gör, så den där ”jobbiga praktikant”-fasen kommer nog inte hålla så länge…

Jävla missuppfattande anställd!

Åh, vad jag är arg nu! Jag skulle börja jobba på Ica på måndag och jag skulle komma på provjobbning igår, men jag var på semester, så jag ringde i fredags och sa att jag inte kunde komma och att vi behövde flytta tiden. Hon som var ansvarig var på semester, så jag pratade med en kille som ringde den ansvarige och sa sedan att hon visste att jag inte skulle komma och att hon skulle ringa upp på måndagen. Igår hängde jag därför över min telefon och väntade på att hon skulle ringa, men den enda som ringde på hela dagen var mamma.

Idag ringde jag därför upp. Då hade killen jag pratade med aldrig sagt till den ansvarige att hon skulle ringa upp, så hon väntade på att jag skulle ringa, och eftersom jag inte ringde anställde hon en annan! Jag vet inte vem jag ska vara arg på. Jag vet bara att jag just nu är jävligt arg!

Hon skulle i alla fall ringa ifall det kommer upp någon enstaka dag som jag kan jobba. det är bättre än ingenting, men det känns lite surt att jag skulle ha fått jobba i 15 dagar och nu istället, om jag har tur, får jobba en dag.

Jävla anställd!

Min högerarm har fått nog

Efter en timme och 54 minuters framför datorn har min högerarm fått nog, och jag känner mig helt slutkörd. Att dra dra med högerarmen hela tiden medan man koncentrerar sig fullt på datorskärmen är jobbigare än vad det verkar. Att jag ens orkade så länge förstår jag inte riktigt.

Jag orkar helt enkelt inte jobba något mer just nu med mitt researcharbete. Jag har sammanlagt skrivit 1019 rader i mitt excelark och det har tagit mig 18 timmar och 25 minuter att göra det. Min högerarm känns helt förstörd. Kul att få musarm… Inte riktigt va?

Nä, nu tar jag och lagar lunch så får mitt ”älskade” excelark ta och sakna mig lite. Troligtvis hela dagen…

Vad är plu-koden för banan?


4050, 4342, 1351, 4682…

Jag håller på att öva på plu-koder till mitt jobb i kassan på ICA. Jag har hur många vänner som helst som jobbar i mataffärer, och jag pratade med Buko, och han sa att de flesta har samma Plu-koder. Därför skickade han sin lista med plu-koder så att jag kan öva på dem. Det är många koder att lära kan jag äga er. Vet ni vad plu-koden för bananer är? Det gör inte jag heller för jag har glömt bort den…

Det här kommer gå jättebra känner jag…

Jag kommer bli påkörd av en bil


Det har varit trevligt att blogga under de här veckorna, och det har varit roligt att känna alla mina vänner och min familj, men nu är det över. Jag kommer nämligen bli påkörd av en bil snart. det är i alla fall vad Alex säger. Det går nämligen för bra för mig just nu. Jag kom in på Lund, min blogg blir bara större och större för varje dag, jag är snart klar med mitt researcharbete och jag har en kille jag träffar. Nu kan man ju tycka att jag är klar där, men icke sa Nicke. De ringde just från ICA Ringen här i Tyresö, och nu har jag ett sommarjobb! Äntligen har jag fått ett sommarjobb! Kan man ha så tur? Och det är här hela “att jag ska bli påkörd av en bil”-grejen kommer in. Jag får njuta av det medan det varar, men jag antar att det bara är rättvist då jag förra sommaren hade otroligt otur och allt bara gick fel. Det blir plus minus noll liksom…

Vad ville ni bli när ni var små?


När jag var liten ville jag bli konstnär och trädgårdsmästare. Jag satt alltid och ritade och hade mitt rum fullt av växter. När de andra barnen fick en 20-lapp av sina föräldrar för att köpa glass tog jag min 20-lapp och köpte en kaktus på Konsum, men när jag växte upp tappade jag båda dessa förmågor. Jag slutade intressera mig för växter, och jag blev inte särskilt bra på att rita som ni ser. Jag bestämde mig därför för att bli arkitekt, för jag har alltid älskat arkitektur, och det var detta som fick mig att vara så målinriktad i skolan. Det krävs toppbetyg för att komma in på arkitekturlinjen, och därför pluggade jag så mycket jag bara kunde för att få bra betyg. Dock kom jag på för ett och ett halvt år sedan att man kanske borde vara bra på att rita om man ska bli arkitekt, och där försvann mina arkitektplaner. Istället bestämde jag mig för att bli civilingenjör och hålla på med produktframtagning, och det är där jag är nu. Nu blir det civilingenjörsprogrammet med teknisk design på Lunds Universitet.

Är det inte lite roligt ändå hur ens drömmar kan ändras så mycket? Visst, mina drömmar har alltid varit lite konstnärligt lagda, men det är fortfarande helt olika yrken. Dock har jag aldrig, som andra barn, drömt om att bli typ astronaut, filmstjärna och sådana yrken. Vad ville ni bli när ni var små?

Jävla sökresultat!

Jävla_sökresultat_Dennis_Widmark
Kommer ni ihåg att jag skrev om mitt researscharbete jag håller på med? Nu har det visat sig att jag har gjort fel i ett helt stycke bara för att Google säger två olika saker. Gissa om jag är irriterad! varför kan inte hemsidorna bara göra det lätt för en istället och säga som det är och inte bara krångla till allt? Egentligen skulle jag ha behövt göra om det, men nu fick jag ett mejl från min chef att jag inte behöver det, bara att jag ska göra rätt på det jag fortsätter med nu. Dock är den otåliga perfektionisten i mig inte särskilt glad just nu…

Dennis + Excel = Sant!

Dennis_plus_excel_sant_Dennis_Widmark
Sedan i februari har jag letat sommarjobb, men hur mycket jag än har sökt, ringt och försökt övertala arbetsgivare att anställa mig, har jag inte lyckats få något jobb. Dock frågade en bekant till mig om jag ville göra ett researcharbete åt honom där jag ska fixa med ett Excel-dokument, och jag tackade självklart ja. Jag behöver pengarna. Till en början verkade det som att det skulle bli jättetråkigt, men nu när jag har suttit med det i två timmar och kommit in i det, är det väldigt roligt faktiskt. Vem trodde att det kunde vara så roligt att copypastea liksom?
Det här är verkligen något jag tycker om att göra. Det påminner om att skriva en riktigt bra rapport på gymnasiet, vilket jag saknar, så det här passar mig perfekt!