Det var en väldigt trevlig kväll igår. Jag, Sara, Jenny och Jojo var hemma hos Sara på middag. Hon hade lagat jättegoda köttfärsbiffar med fetaost och en potatissallad till. Dessutom hade hon bakat de godaste snoddasarna hon någonsin har gjort. Sara är nämligen den person jag känner som kommer bli den perfekta mormorn. Vi satt i alla fall där och spelade Sverigespelet, vilket jag förlorade på, men det var roligt ändå. Trots att jag knappt fick vara med för att jag fick stå över hela tiden.
Jag kom hem till Sara först, och efter ett tag kom Jojo och sist Jenny, men när Jenny kom in var det typ det första hon sa att jag såg så glad ut och att det liksom strålade om mig. Det är sådant man blir glad av, och sådan man borde säger mer till folk. det är dessutom de man känner bäst vars komplimanger värmer mest, för då vet man att de verkligen menar det. Därför var jag glad hela kvällen och blev inte ens lite sur över att jag förlorade stort i Sverigespelet. Så där har ni knepet om ni har planerat att vinna över mig och inte vill ha ont efteråt – ge mig en komplimang så är jag så glad att jag glömmer bort att vara en dålig förlorare.